Sova, äta, läsa, slumra. I den takten går det idag. Laddade en omgång tvätt i maskinen och har dammsugit halva lägenheten. Alltid något! Nu ska jag laga spiralmakaroner och slafsa i lite svampsås. Det räcker så bra till middag. Popcornen har jag redan ätit upp.

Jag skulle kolla på nyheterna när jag kom hem i kväll. La mig på soffan och stängde av ljudet för att det var reklam. Jag måste ha varit trött för jag somnade som en stock och nu är klockan halve tre på morgonen! Det är så tyst här och det är alldeles underbart att bara kunna få sova så där. Jag var nog uppe för sent igår eftersom jag Skypade med familjen.

Nä, nu går jag och lägger mig igen. Skönhetssömn, det är inte så dumt, det!

Någon fyller år idag. Gissa vem? Hon är rolig och klok och lagar kycklingsoppa till sin mamma, skriver många och långa läsvärda texter medan hon äter glass, och hon älskar marsipan.

Grattis! Hade jag bott närmare hade jag kommit rusande med en riktig tårta.

Bild: www.fotoakuten.se

Jag stack iväg till den lilla grekiska delikatessbutiken på lunchen, som även har både saltlakrits och knäckebröd. Det blir inte så ofta att jag köper varken eller, för det är lite smådyrt. Inte mycket dyrt, men nog för att det ska kännas lite lyxigt, så här ska bli knäcke-fest!

Nu hörde jag åskan. Äntligen!

Nej, jag ska inte komma med förslag på sevärdheter, däremot ska jag komma med förmanande pekfingrar vare sig ni vill det eller inte, för bara på förmiddagsfikapromenaden till bageriet såg jag massor med turister och jag får lust att samla dem i trupp och marschera dem till närmaste butik för solskyddsvaror.

SNÄLLA BESÖKARE:

Det är sommar i Sydney nu och solen mitt inne i stan är lika stark som den på stranden!

• Klä er inte i tunna linnen, klä er i långärmat, eller åtminstone t-shirt med kort ärm som skyddar axelpartiet!
• Dra på er jeansen istället för shortsen så ni skyddar benen. Kokheta blir ni i vilket fall!
• Smeta på massor med solskyddskräm!
• Använd solglasögon! Även i stan!
• Sätt på en keps eller hatt på huvudet!
• Ska ni vara ute och strosa runt hela dagen, skaffa ett paraply och använd som solparasoll! Se er omkring och upptäck hur många som gör det. Det är inget att skämmas för!

Tänk på att utan solskyddskräm eller annat skuggskydd så börjar huden bli röd efter 15 minuter, även om du har grundbränna.

Solen här är skitläskig. Ozonskiktet hånskrattar i sin skirhet.

Hör ni det? Glöm att skaffa solbränna i Sydney, det ÄR FEL PLATS. Och stanna för fanken i skuggan om ni kan!

Såja. Nu räcker det med utropstecken.

Eller, nä, bara ett till. Välkomna till Sydney!

Jag var och fikade idag med en vän jag inte sett på länge. Vi satt uppflugna på varsin barstol och såg ut genom fönstret och pratade då jag plötsligt kände en liten hand mellan stolen och rumpan, vände mig om och såg en liten pojke som jag tippar på vad en tre år. Han sa något obegripligt som jag gissade var att han också ville sitta på en barstol.

Lillpojken började klänga på pallen snett bakom mig och lyckades ta sig upp och automatiskt flög min arm upp i beskyddarläge. Jag sa åt honom att det inte var en sån bra idé att klättra på pallen, men han lyssnade inte utan stod snart uppe på den och vinglade. I dessa tider vågar man ju inte ta i andras barn, men jag höll hela tiden armen bakom, beredd på att ta emot om han skulle ramla medan jag fortsatte att prata.

Efter en stund tänkte jag att det är ju inte mitt barn det här, och var är mamman eller pappan? Jag tänkte också att det faktiskt inte är mitt ansvar att se efter att han inte trillar ner och tog bort armen för ett kort ögonblick. Först då kom en man springande och lyfte ner honom och så var det inte mer med det. Men jag funderade på det där länge. Hade pappan (vilket jag antar att det var) sett oss hela tiden? Kanske han var trygg med att hans barn klättrade så länge den godmodiga mamma- eller mormorsfiguren, trots att jag var en total främling, såg efter den lille?

Jag har ju inga barn själv, och inte min kompis heller, och ändå känner man sånt naturligt ansvar för småttingar. Det händer ganska ofta att jag hamnar i lägen där jag förväntas veta hur jag ska fungera tillsammans med barn. Är det bara för att jag är kvinna som jag förväntas reagera på ett visst sätt? Att liksom alla kvinnor naturligt ska veta hur småbarn beter sig?

Nu har jag rensat ordentligt och tagit bort massor med bloggar som jag egentligen inte följer ur min RSS. Det blev lite galet mycket där ett tag. Det finns så mycket intressant att läsa, men man hinner inte allt!

Var ute en sväng tidigare ikväll för att gå till affären och handla mat. Luften var så fuktig att den nästan gick att skära i. Nu får AC:n stå på lägsta hela natten, jag har så svårt att andas när jag sover när det är så fuktigt, och den gör luften torr åtminstone. Det är inte så varmt ute, kanske 20°C nu, men fukten gör att det känns mycket varmare.

Fredag eftermiddag är den bästa tiden att sitta på bussen hem eftersom man kan se fram emot två hela dagar ledighet!

Det är bra med varningar för att man inte ska köra över fotgängare. En bild från när vi närmar oss North Sydney.

Bussbolaget har sparat de gamla bussarna, som jag tycker bättre om just för att fönstren går att öppna. Igår hade jag turen att hamna på en sån buss. Här ser vi den stora motorleden som leder upp till bron som ligger mot höger i bild.

Det är inte många som kliver på i början av rutten, så jag får ha bussen för mig själv i nästan fem minuter. När vi kommer till North Sydney blir det nästan kalabalik! Alla vill på först, för att få sittplats.

Är så trött att jag inte orkar hålla ögonen öppna länge till.

Trevlig fredag på er som råkar titta förbi här!