Fåglarna här utanför har tjaddrat hela eftermiddagen så det stått härliga till, så jag tog fram kameran för att spela in. Det vore roligare om jag kunde vara vaken klockan fem på morgonen när knäppgöken håller på, men strunt samma. Fågel som fågel.
Precis i samma ögonblick som jag trycker på Play så blir det knäpptyst. Helt och fullt och alldeles exakt tyst. Inte det minsta lilla pip från någon av de säkert hundratal fåglar som varit i farten sedan tidigt i morse.
Hur är detta möjligt?
Arkiverad under: Surr
Åh – Det där är precis samma fenomen som när man ser en okänd fågel i en buske. Springer efter kikaren. Siktar in sig mot busken, fumlar med skärpeinställningen, och strax innan man får in skärpan, så ser man hur den fladdrar iväg. Utom synhåll.
Jag vet inte vad det beror på. Det är bara faktum.
Samma fenomen inträffar när man sett en annons eller en artikel i förbifarten i en tidning, som sedan lagts i returpapperskassen. Om du bara någon dag senare kommer på att just den annonsen var ju intressant. Den behöver jag. Och så börjar du leta.
Jag kan bara säga: Det är lönlöst. Den annonsen eller artikeln har aldrig någonsin publicerats.
Detta händer alltid om man ska försöka spela in nån som snarkar. Tro mig, jag vet.
Men kul att du också har lite pippi på fåglar (jag är uppe på nr 13 nu i min lilla ”serie”!)
De är blyga!
Bert: Men visst är det irriterande! Jag trodde knappt det var sant när det blev så tyst.
Klimakteriehäxan: Om jag ändå visste vad fåglarna hette! Jag har en fågelbok, men inte är det lätta att hitta vad som är vad.
ab: Ha ha ha ha, blyga?
Alltid. Jag vet inte hur man ska lura de små rackarna att fortsätta med det de håller på med så att man får sitt foto / ljudupptagning.
Marianne: Kommer du på ett bra knep, hojta!