Schwein

Älskar den här tysk-japanska gruppen som heter Schwein.

Sångare är världens vackraste man, Atsushi Sakurai.

Året orkar jag inte kolla upp, men det är typ 2001.

Låten heter Fantasia.

Kolad firre

Höjden av lathet. Lagar fisk i mikron. Sätter på för höga strålningar. Sås bränd. Fisk okej. Kastar den förkolnade såsklumpen. Brer ut firre över rostad macka.

Ungkarlkvinna.

Så ledsamt

Jag kanske inte hänger med riktigt, men vad sjutton har Sverige i Afghanistan att göra?

27 °C varmt

Nästa australienska sommar åker jag till Sverige. Jag vill ha drivis, snövallar, frost på rutan och det ska vara så svinkallt att jag måste elda under oljetråget på morgonen för att få igång traktorn. Och knacka hål på isen i vattenämbaret för att kunna tvätta mig.

Myspys

Värken i nacken börjar släppa, tack värktablett! Nu värmer jag frallor och ska dricka kall chokladmjölk till det och lägga mig på soffan i svalkan i vardagsrummet och läsa Kafkas Processen (The Trial på engelska). Är jag på rätt humör gillar jag hans paranoida hallucinationsliknande sätt att skriva.

Det är mulet ute men uppehåll. Mer regn har lovats till eftermiddagen.

Söndag

Det har ösregnat hela helgen. Verkligen vräkt ner. Vi har fått en släng av cyklonen Olga som rumsterat om på lite nordligare breddgrader: närmare ekvatorn, alltså.

Idag skulle jag ha åkt iväg till ett gäng kompisar jag inte träffat på mycket länge, men har avbokat. De är av den sorten som tycker det är roligare ju fler man bjuder in, och eftersom jag har svårt för umgänge i grupp så orkar jag bara inte, jag har redan en smällande huvudvärk. Jag vet att jag kommer att behöva vila upp mig i minst en dag efteråt, och imorgon måste jag jobba.

Tänk ändå, om jag kunde vara en av de människor som får energi av att ha mycket folk omkring mig, men jag är tvärtom, jag blir helt utmattad. Och hur svårt är det inte att förklara detta? Jag har vid några tillfällen, för nu mycket länge sedan, förklarat att om de vill träffa mig så kan vi väl ta en fika på tu man hand någonstans. Att om de fortsätter bjuda in mig till dessa för mig stora tillställningar som kommer de nog sällan att få se mig.

I Australien är umgänge i grupp det som gäller. Man samlas i barer, på lunchrestauranger, i folks trädgårdar eller på balkonger och pratar och skrattar och babblar om ingenting. Visst verkar det jätteskoj, men jag är verkligen urdålig på att kallsnacka så länge som det krävs. Blir uttråkad efter cirka fem minuter och sedan får jag extremhuvudvärk och vill bara hem, men det är ju oartigt att gå hem så tidigt. Så jag är fast, och börjar hata tillställningen mer och mer.

Finns det någon som lider som jag? Det skulle kännas trösterikt att höra. Jag tycker hemskt mycket om de här vännerna, men var för sig. Inte i klump.

Mitt i natten

Kom hem, lagade middag, åt och somnade på soffan. Nu är det mitt i natten och jag är klarvaken.

Syrsorna låter lite fast det är natt, kanske de drömmer och sparkar med benen. Fönstret står öppet, det är varmt ute och jag hör havet slå mot stranden. Det är inte alltid det hörs så starkt; jag bor en hundra meter bort och det är hus emellan, men vissa nätter hörs det väldigt bra, som i natt. Rull, fräs, krasch, fräs, rull, krasch. Det låter otäckt och rogivande på samma gång. Nu ska jag försöka sova lite igen. Godnatt!

Gå, människa, gå!

Jag var på väg hem från affären, gick ganska sakta längs gångvägen och funderade på ett och annat. Plötsligt hörs röster bakom mig. Det störde mina tankar, så jag saktade ner för att de skulle kunna gå förbi. De måste också ha saktat ner, för de var fortfarande bakom mig när vi kom till en tvärgata som måste korsas.

Jag saktade ner ännu mer medan deras babblande började äta in sig i hjärnan på mig. Jag stannade helt vid trottoarkanten, lite på sidan så att de skulle finnas gott om plats för dem, ett par i min ålder såg jag nu ur ögonvrån.

Det skulle egentligen gå att gå över gatan, inga bilar som skulle svänga, men jag passade på att byta hand och låtsades kassarna var tunga, i förhoppningen om att detta var min chans att få dem att gå om mig. Men som ofta händer så gör folk vad andra gör istället för att tänka själva, och de måste ha trott att det var farligt att gå över eftersom jag inte gick, så där stod de.

Jag sneglade på dem lite snabbt och låtsades pillra med något. Mannen började nu se sig om och konstatera att det var okej att gå, men går inte! Nej, han tittar på mig istället och bestämmer sig för att jag nog är rädd för att korsa gatan. Visst, det var en del trafik, men fortfarande ingen som skulle svänga.

Går de nu, då? Nehej. Mannen säger glatt till mig att ”kom nu, vi hjälper dig över!”

Vaf… !

Jag tittar snabbt åt ett annat håll och låtsas inte ha hört. Först då går de! De går! YES!

Vad det nu var jag hade funderat på så intensiv var nu bortfluget, förstås. Istället började jag tänka på får.

Brandalarm

Hur är det i Sverige nu, är det standard på att ha brandalarm brandvarnare i alla lägenheter och hus?

Tant Gredelin

Hur många olika sorters lilafärger finns det? Är gredelin detsamma som lila? Hur vet man egentligen var nyansen syrénlila börjar och slutar och är blålila toner mer attraktiva än rödlila?

Jag har gjort en fascinerande upptäckt sedan jag började använda mer färgglada kläder än bara svart svart svart. Så fort jag har en tröja eller t-shirttop som är färgad i någon blålila nyans, alltifrån mörkaste blålila till ljusaste blåklockslila, så blir jag behandlad bättre. Folk verkar bli glada, ler mot mig mer och jag får bättre service i affärer och på restauranger.

Varför jag tar upp det här är för att det är så märkbart! Inte bara en liten skillnad mot när jag klär mig i andra färger, utan en riktigt påfallande skillnad som nästan får mig att brista ut i skratt ibland. Och trevligt är det! Självklart. Jag tror jag ska satsa på ännu fler klädesplagg i olika lilanyanser. Samma effekt uppnås inte, måste jag påpeka, om det är på den rödlila skalan.

Få se nu, vi har lavendel, syrén, ljung… hjälp till nu, vad heter de olika lilafärgerna i den blå skalan?